Svensk ordbok 2009, webbversion

sty`ra sig verb styrde styrt, pres. styr styr·de●ha kontroll över sitt upp­trädande psykol.hon var så full i skratt att hon knappt kunde styra sigstyra sigsedan 1335stadga utfärdad i Skänninge av kung Magnus om frid m.m. (Svenskt Diplomatarium)fornsv. styra sik