Svensk ordbok 2009, webbversion
sty`ra sig
verb styrde styrt, pres. styr
styr·de●ha kontroll över sitt uppträdande
psykol.hon var så full i skratt att hon knappt kunde styra sigstyra sigsedan 1335stadga utfärdad i Skänninge av kung Magnus om frid m.m. (Svenskt Diplomatarium)fornsv. styra sik